Urologi

Sängvätning

Nattlig sängvätning är ett vanligt problem. När ett barn vid 5 års ålder (eller äldre) kissar i sängen på nätterna talar man om nattlig sängvätning (enures).

Var femte 5-åring och var tionde 7-åring har problem med nattlig sängvätning. Sängvätning är vanligare hos pojkar än hos flickor. I tonåren förekommer sängvätning hos 1-2% av ungdomarna. Bland alla sängvätare är det upp till 1% som kommer att fortsätta kissa i sängen även i vuxen ålder.

Hur stort problem är sängvätning för barnet?
Flera studier visar att sängvätning kan ge upphov till dålig självkänsla. Skam- och skuldkänslor ger en psykologisk belastning och en känsla av mindervärde. En framgångsrik behandling normaliserar oftast självkänslan. Det finns därför ingen anledning att vänta med behandling.

Vad är orsaken till sängvätning?
Trots att kunskapen om sängvätning ökat avsevärt de senaste åren vet man ännu inte säkert varför en del barn, och även äldre, inte vaknar när de behöver kissa. Flera undersökningar har visat att sängvätare har en normal blåsstorlek och en normal blåstömning. En del sängvätande barn producerar dock mer urin under natten och ibland mer än vad de producerar under hela dagen.

Varför vaknar inte barnet när blåsan behöver tömmas?

Orsaken till att barnet inte vaknar är okänd, men det är känt att barn med enures är allmänt svårare att väcka på natten än andra barn.

Är det ärftligt?
Man vet idag att det finns en ärftlig benägenhet för sängväta. Hos ca 75% av sängvätande barn finns det sängvätare i släkten.

Är sängvätning psykiskt betingat?
Sängvätning är nästan aldrig psykiskt betingat. Barn som väter sängen är precis som andra barn. Sängvätningen i sig kan dock leda till psykosociala konsekvenser då barnets självbild försämras.

Vilka undersökningar gör doktorn?
Det viktigaste i utredningen är att doktorn tar upp en ordentlig anamnes (sjukdomshistoria), den ger oftast den bästa informationen. Det är då angeläget att tala både med föräldrarna och barnet. Därefter görs en vanlig kroppsundersökning och ett urinprov tas för att utesluta urinvägsinfektion som orsak till sängvätningen.

Vad kan jag göra som förälder?
Före 5 års ålder behandlas sällan sängvätning. Dels för att många barn fortfarande blir spontant torra och dels för att många ännu inte bekymras av att kissa i sömnen.

Att ta upp barnet någon gång under natten, t.ex. när föräldrarna själva går och lägger sig, kan eventuellt hålla barnet torrt men det är ingen garanti.

Att hindra barnet från att dricka botar inte sängvätningen men det är klokt att barnet inte dricker mycket precis innan läggdags.

Regelbundna måltider och toalettvanor underlättar för barnet att bli torrt.

Vilka behandlingsmetoder finns det?
Idag finns i huvudsak två behandlingsmetoder, förutom eventuella livsstilsförändringar - medicinsk behandling och larm. Barn och föräldrar har själva rätt att välja behandlingsmetod efter noggrann information.

Ovanstående är hämtat ur broschyren ”Frågor och svar om sängvätning” skriven av Svenska EnuresAkademien samt internetmedicin.se

Vad är nokturi?
Brukar du vakna nästan varje natt en, två eller till och med tre gånger för att du behöver gå på toaletten för att kissa?

Då är det vad läkare kallar nokturi, dvs att gå upp på natten för att kasta vatten. Detta är lika vanligt hos män som hos kvinnor och kan drabba människor i alla åldrar, även om det blir vanligare med stigande ålder.

Nokturi är en av de vanligaste orsakerna till störd nattsömn,¹ och drabbar mer än hälften av alla som fyllt 50.²

Varför får man nokturi?
Vår kropp producerar urin för att bli av med överflödigt vatten samt icke önskvärda ämnen och salter. Vi producerar normalt 1-2 liter urin per dag, varvid den nattliga produktionen bör vara cirka en fjärdedel av den normala mängden per dygn.³

Nokturi uppkommer ofta när den nattliga urinmängden är större än urinblåsan kan klara av.^{3, 4}

Detta beror antingen på att den nattliga urinmängden är större än normalt, eller att urinblåsan inte längre rymmer så mycket som den borde.

Hur påverkas man av nokturi?
När man behöver vakna på natten för att gå på toaletten blir ditt sömnmönster stört och sömnkvaliteten försämras.⁵ Om detta upprepas regelbundet kan det leda till sömnunderskott och negativt påverka livskvaliteten.⁶ Du blir lättare trött, irriterad och/eller nedstämd. Det ökar dessutom risken för att du ska råka ut för en olycka^{7, 8} eller bli sjuk.⁹

Vad kan du göra själv för att bli bättre?
Det kan hjälpa om du minskar din konsumtion av koffein (t ex te och kaffe) samt alkoholdrycker. Det är också bra att inte äta för sent eller dricka någonting strax före sängdags, om du inte är törstig. Samtidigt är det viktigt att du inte minskar ditt normala dagliga vätskeintag.

Vad kan du mer göra?
Din läkare är den som bäst kan råda dig, så tveka inte att diskutera ditt problem med honom eller henne. Han eller hon kan då undersöka den egentliga orsaken till problemet och föreslå eventuell nödvändig behandling.

Beror nattkissningen på nattlig överproduktion av urin kan det vanligtvis behandlas med en medicin som normaliserar den nattliga urinproduktionen. I vissa fall kan det dock vara lämpligt med ett vätskedrivande preparat. Beror nattkissningen på överaktiv blåsa kan det vara aktuellt med ett blåslugnande preparat. ¹⁰

Referenser:

1. Middleskoop H, et al J. Gerontol 1996;51A: 108-115.
2. Van Kerrebroeck P. et al, Neurourology and Urodynamics 2002, 21: 179-183
3. Miller M. JAGS 2000; 48; 1321-1329
4. Mattiasson A., et al, Br J Urol 2002, Vol 89, Issue 8, 855-862
5. Donovan JL., BJU Int 1999; 84 (suppl 1); 21-25
6. Asplund R., BJU Int 1999; 84: 297-301
7. Stewart RB. et al, JAGS 1992; 40: 1217-1220
8. Weiss JP, Blaivas JG. Nocturia, J Urol 2000; 163: 5-12
9. Hetta J BJU Int 1999 (suppl 1): 5-8
10. Jensen, K. M.-E, G. Lose et al, Ugeskrift for Læger 164/33, 12 August, 2002; 3849-52

Prostatacancer

Prostatan är en valnötsstor körtel som omsluter urinrörets övre del just nedanför urinblåsan. Prostatan bildar ett sekret som utgör en del av sädesvätskan. Både normala prostataceller och cancerceller i prostatan är beroende av manligt könshormon, testosteron, för sin tillväxt.

Prostatacancer är mannens vanligaste cancerform. Varje år diagnosticeras nästan 6000 nya fall i Sverige. Den förekommer dock inte före 40 års ålder och det är sällsynt att män under 50 år drabbas.

I början ger prostatacancer oftast inga symptom alls. Då tumören växer kan den ge upphov till täta urinträngningar och svag urinstråle. Liknande symptom kan uppstå vid andra prostataförändringar som inte har med cancer att göra, t.ex. prostataförstoring (BPH) och infektioner (prostatit).

Tumörer som uppstår i prostatan kan växa olika snabbt. Ofta utvecklas de långsamt och det kan ta 10-15 år innan de sprider sig utanför körteln eller ger mer allvarliga symptom. I andra fall kan sjukdomen däremot ha ett snabbare förlopp.

I diagnostiken görs en uppdelning av lokaliserad prostatacancer och avancerad prostatacancer. Om tumören är lokaliserad betyder det att den inte spridit sig utanför prostatan. I detta skede är det fortfarande fullt möjligt att bota sjukdomen, antingen med hjälp av strålning eller genom att ta bort prostata kirurgiskt.

Om sjukdomen däremot nått ett avancerat stadium och spridit sig utanför prostatan, inriktar sig terapin på att hejda sjukdomsförloppet. Detta görs främst genom att hindra testosteron att stimulera ytterligare tillväxt. Då testosteron till största delen produceras i testiklarna är en vanlig behandling att avlägsna testiklarna eller att med hjälp av injektioner medicinskt avbryta produktionen av testosteron. Impotens är en vanlig biverkan vid dessa behandlingar.

Nästan alltid kan man på detta sätt under lång tid inaktivera även en avancerad prostatacancer och få symptomen att försvinna. Om sjukdomen tar ny fart (sekundär progress) finns ytterligare behandlingar som kan fördröja sjukdomen. Den individuella behandlingen utformas i samråd mellan läkare och patient för att få en så bra livskvalitet som möjligt.